Plötsligt händer det....

Jag har fått forskningspengar beviljade från en forskningsstiftelse! Det kanske ungefär kan jämföras med att vinna en hyfsat stor vinst på lotto i kombination med att ens jobb står på spel. Så nu har jag nåt att jobba med när jag börjar i mars igen. Underbart.

Julkonserter

Om ni inte har något för er i helgen kan jag rekommendera Uppsala Hemvärnsmusikkårs julkonsert. I år tillsammans med Östgöta nations kör. Det var genrep igår, och jag måste säga att det lät riktigt bra. Dessutom är den gratis. Vårfrukyrkan i Enköping på lördag kl 18 och Gottsunda kyrka i Uppsala på söndag kl 15. Välkomna!

J ägnar sig för tillfället åt att sova efter att de första två läggningsförsöken idag misslyckats. Det är klart, hur ska man hinna sova när det finns så många bordskanter att kika över och så många stolar att skjuta omkring?

Holidays are coming!

Bättre mycket än snyggt! Men ljusmaskarna är nog inte riktigt färdigt uppsatta än. Tips mottages tacksamt.

Lördag: pizza med Gåvstaborna och Söderkisarna.
Söndag: integraler
Måndag: 1:a december, lucköppning. J inleder hårt (fast han var lite trött vid tillfället).

Skidan den slinter

Nu är det vinter. Vi vågar oss inte till Sunnerstagropen ännu, men en liten tur på gräsmattan är aldrig fel.

Kräksbarn

Vi har ett kräksbarn. I alla fall enligt BVC. Vi ville bara få bekräftat att det är helt i sin ordning att dom små liven kräks en hel del. Men sköterskan började svamla om läkarbesök och andra oroligheter. Men läkaren (som vi inte alls behövde träffa) konstaterade bara att J var ett sk kräksbarn. Helt i sin ordning och beror på trång magmun. Eller nåt sånt. Går över när han börjar gå, dvs håller magen mera rak. Det faktum att han hoppat upp tre viktkurvor sedan förra vägningen bidrar ju till att det inte verkar vara någon större risk för hans näringsintag...

Nu öppnade han just återigen ett köksskåp som vi inte hunnit säkra. Däremot fungerar IKEAs dörrstoppar utomordentligt ifall någon har behov av sådana. J har bara pillat loss den en gång på tre dagar. (Clas Ohlsons fungerar inte.)

Nu ska jag göra ett fjärde försök att laga mat till J som han inte spottar ut. Tidigare har han ätit precis allt. Men de tre senaste försöken till hemlagat (hommus, lammfärsgryta och linsgryta) har inte varit populära. Men nu rackarns ska väl lövbiff duga hoppas jag.

Ja, det kommer bilder så småningom. Men sist jag försökte fota kom I hem och konstaterade att det nog inte hade gått så bra eftersom han hade minneskortet i sin väska.

Eget rum

J sover nu i eget rum. Till sist orkade vi helt enkelt inte med de stökiga nätterna och I sa att "nu ska det ske". Och det funkar jättebra. Alla tre sover mycket bättre och J har slutat amma på natten. En sk vinn-vinn-situation. Varför provade vi inte tidigare?

Andra nyheter i utvecklingen: 4 tänder varav tre i underkäken, reser sig mot allt som går, har tagit de första stapplande stegen när han håller i nåt, kryper till grinden när han hör att pappa kommer hem, äter allt som ställs fram, bankar huvudet i allt som låter det minsta, kryper in i skåpet under sittbänken i köket men kommer sen inte ut, vaknade just och jollrar i sängen.

Lyckad öppen förskola

Förskolan gick riktigt bra. J bara kräktes två gånger, välte tre gånger och kände sig övergiven en gång. Men han höll sig vaken hela tiden. Jag lyckades till och med få i mig lite kaffe under fikat. Och sångstunden var uppskattad.

Glömde också berätta att i natt sov J hela natten. Från 22.30 till 06.00. För då råkade jag nysa. Han glömde bort både 24- och 02-skriket och 04-amningen. Så halv sex låg både I och jag och undrade hur det där gick till.

Full fart

Nu vågar J sig även ut utanför köket. För tillfället är det den orangea skötväskan som lockar. Idag ska vi också se om vi kan ta oss iväg på öppna förskolan för första gången. Dock riskerar det att krocka med (mat)ochsovklockan.

Ytterligare vidgade vyer

Nu kan jag stå också. Ingen vet hur det gick till. I lördags när mamma bara skulle titta till varför det blev så tyst så fort när jag skulle sova så stod jag rakt upp i sängen och undersökte rullgardinen. Varken innan eller efter har jag gjort särskilt seriösa försök att stå upp. Som sagt, ett mysterium.

/J

En helt ny värld

Jag kan krypa! Det går inte så fort, men huvudsaken är att jag kan ta mig fram till alla saker som ser så spännande ut. Köksluckor, eluttag, kylskåpsöppningspedaler, smulor, dammiga golvlister osv. Vilken grej! Hela världen öppnar sig. I söndags ville jag inte riktigt visa det för släkten, men nu kan inget stoppa mig.

Jag har också bott på lyxhotell och haft jättesnälla barnvakter. Tack snälla farbröderna!

Dessutom har jag lärt mig att man inte behöver äta om man inte känner för det. Det är helt enkelt bara att inte öppna munnen. Ofta har jag helt enkelt inte tid att äta. Det finns så mycket att titta på och krypa efter.

/J

Modevisning

Idag blev J kär för första gången. I Lisa. Eller så var det i hennes röda kläder som rörde sig över golvet. Tänk om man hade kunnat krypa efter. Lisa spelade helt oberörd.

(Ja, jag vet att det inte var så smart att visa nya svarta byxor på en svart soffa. Men jag ville inte kränga på stackarn de varma utekläderna en gång till...)

Hösthaiku

Morgondimman flyr
Sol på raka fågelsträck
Redan vinterdäck?

I hablernas värld

J hjälper farbrorn med matten.

Eftersom det är linjär algebra tycker J att det är väl enkelt. Han blickar snarare fram mot flervariabelanalysen.

Snart kommer han!!!!

På bilden: J sekunderna innan han brister ut i gråt när jag försökte öva på kornetten. Så jag fick åka helt oövad till blåsmusikdagen på Laxön idag. Men det gick ganska bra ändå. Tur man spelar i orkester och inte solo. J har haft mormor och morfar som barnvakt hela dagen. Det verkar ha gått hur bra som helst.

Resten av shoppingveckan gick bra. Jag håller med en viss svägerska som skrev nåt om att det visst går att köpa sig lycklig. Efter en tur (helt utan stressande element) på plantagen i fredags lekte livet. Den här gången insåg jag dock mina bevattningsbegränsningar. Så det blev en orkidé och ett par Saint Paulor. Plus lite annat. Det blev också en hel del kläder till J och en kofta till mig. Jag hann också med att göra bort mig i kaminbutiken, så nu vet jag var vi inte ska köpa kamin. Men nu är det slut på shoppingen. För ikväll kommer äntligen I hem från Holland. Vad vi har längtat!!

Lekmatta

Shoppingen är inledd. J har fått en lekmatta där han kan träna sig på att krypa utan att trassla in sig i filten (där han legat/lekt hittills) hela tiden. Han fick också nya haklappar, men de funkar inte. De var liksom matavstötande, så allt hamnade på byxorna istället. Och bokhyllan jag hade tittat ut till Js rum var så liten att det inte gick in en bok på höjden, så det bidde inget. Ingen superstart på shoppingen, men vi tar nya tag senare i veckan.

Jag är lite seg i starten när det gäller nya saker och trender och så. Så nu har jag gått in i Facebook. Men alltså, det är ju som gjort för att man inte ska ha ett liv utanför datorn. Bara funktionen "vad gör alla andra i gruppen just nu" kan ju ge en magsår om man ska försöka hänga med. Det är bara att inse: man är för gammal för såna här nymodigheter. Fast jag måste erkänna att man fick en liten självförtroendeboost innan man fattat hur det funkar och när man helt oanande öppnade mailkorgen. Där fanns ju en massa folk som ville vara kompis med en! Det var också lite fascinerande att J var den i familjen som först fanns på bild på Facebook. Innan varken jag eller I varit inne...

För övrigt var väl inte "Vem kan slå Filip och Fredrik" någon höjdare. Fast lite kul var det att Fredrik vann triathlonen mot den stöddiga biffiga utmanaren. Men man behöver nog inte se resten av serien bara för det.

Sångfågel

Småbarnssång var ju en höjdare. Både för mig och för J. Tror jag i alla fall. J var trött redan innan sången började, så jag trodde det skulle gå sådär om man säger så. Men så fort sångfröken slog första slaget på trumman var han fast. Totalt trollbunden. Hoppas det fortsätter så. Men I är lite besviken på att det inte var en enda Jesus-sång trots att det var i kyrkans regi. För mig var det också kul att komma ut och se lite folk.

Det ska bli mer av att se folk här framöver. Vi får nämligen ha bilen hemma resten av veckan. Så nu blir det IKEA, Gränby C och Plantagen. Stora planer, vi får se var det slutar.

Nu ska jag koncentrera mig på det fantastiska programmet Vem kan slå Filip och Fredrik. Jag är lite skeptisk till konceptet. Men tydligen är programidén inköpt från annat land. Så någonstans torde programmet ha slagit. Hm.

Nyhetstorka

Det händer inte så mycket här nu. Så vad finns det att skriva om? Tja, J är lite förkyld och har haft några dåliga nätter. Men det är på bättringsvägen. Jag lyckades igår köpa två par jeans som passar (det är i och för sig en stor händelse för mig). I är på middag i huvudstaden.

Men i morgon, då händer det grejer. Då ska vi på småbarnssång för första gången. Jag undrar just vem det är som kommer att få sjunga. Jaja, hoppas det blir kul. Både för mig och J.

Nä, jag har inget att skriva om även om jag försöker. Jag återkommer med en rapport om sången istället.

Hjälp, ett monster!

Fast ett mycket snällt sådant.

Åter till verkligheten

Så, då var semestern slut. I har börjat jobba och vi andra försöker hitta tillbaka till lite rutiner.

Igår kväll kom vi hem från vår semestervecka på Österlen. Den kan sammanfattas som: god mat, bra boende, fornlämningar, äpplen, traktorer, getingar, hällregn i Ystad samt förvånansvärt få skåningar. För Js del var det största problemet de löjligt korta avstånden mellan allt. Man är ju framme precis när man hunnit somna.

I trädgården har vi skördat de första vinbären och blåbären. Säkert en dryg deciliter.

Idag fyller J halvår. Det firar vi med att byta från liggvagn till sittvagn. Han såg minst sagt förundrad och koncentrerad ut under premiärturen.

Hösten är här

Och mörkret faller.

Gröt och potatis

Hög tid att skriva igen. Sedan sist har bland annat J och jag varit en vecka på semester i Kolmården och hela familjen har varit på en weekend till Rom. Kolmården var trevligt och Rom var trevligt och väldigt varmt.

I Rom såg vi de stora sevärdheterna som Colosseum, Pantheon, Fontana di Trevi, Forum Romanum, Tibern och Vatikanmuseerna. Vi var dock lite fundersamma på hur det skulle funka med vagn på Vatikanmuseerna. Vi tänkte att i värsta fall får vi väl bära J ett par timmar. Men vi hade inte behövt oroa oss. Vagnen gjorde att man vinkades förbi alla köer (som i och för sig inte var så jättelånga) för att ta specialingångar och specialhissar. Italienarna är verkligen ett barnälskande folk. Dom kom fram överallt och ville titta och leka med J. För att inte tala om hur till sig alla unga japanskor blev.

(Just nu lyckades J slita loss en tangent på pappas dator och fick samtidigt in dagens datum i Anteckningsfönstret.)

Idag har I gjort färdigt gräskantningen. Dvs de liggande stängselstolpar som ska hindra gräset från att växa åt alla håll och kanter. Det blev jättebra. Han har också klippt gräset som nu tagit sig ordentligt och växer utav bara den. Själv lyckades jag rensa lite ogräs. Alltid något.

J å sin sida gör stora erövringar för tillfället. Igår åt han gröt för första gången. Två gånger gjorde han det. Idag åt han potatis. Han såg lite skeptisk ut, men han svalde utan problem. Snart är det dags för dagens grötportion.

Han har också fått en hoppgunga som verkar vara hur kul som helst. Han hoppade så att han fick en blödande blåsa på ena lilltån, så nu får han ta det lugnt ett tag. Vänder sig från mage till rygg gör han för fullt nu också.

Gräsänka

Då sitter man här hemma och tar hand om hus och barn medan mannen förlustar sig på annan ort. Fast det är inte så värst betungande. Och jag får ju skylla mig själv eftersom det var jag som gav honom Springsteenbiljetterna i julklapp.

Gräsmattan verkar ta sig riktigt bra. Jag hoppas den värsta vattenkänsligheten är över nu. För när det blåser så pass mkt som det gör idag (och igår) är det inte helt lätt att optimera vattenspridarna. Hur sjutton aktar man huspanelen när vattnet blåser över halva tomten? I morgon blir det klippning för första gången. Det blir spännande att se hur det går. Isak har funderat mycket på hur man ska kunna höja klipphöjden mer än vad som egentligen går på klipparen. Det sista jag hörde var en massa varv med silvertejp eller motsvarande på hjulen. Men det funkar nog med de 42 mm som klipparen klarar av också.

Ikväll är det sommarfest med Ardendo i Sthlm. J ska ha skjorta på sig. Hoppas bara bröderna J hinner hem först. På tal om Sthlm så lyckades jag per bil irra in mig i centrala huvudstaden mellan kl 16.30 och 17.30 i torsdags. Jag hade varit i Huddinge och hittade helt enkelt inte ut på E4:an när jag skulle hem. Så jag tog någon slags väg rakt genom stan istället. Rekommenderas inte.

I Huddinge hälsade J och jag på Anna-Karin, barnen, hundarna och korna. Det var kul. Tyckte jag åtminstone. Blev dock lite läskigt när vi blev tvugna att gå igenom svärmande getingar två gånger. Stackars Elina blev stucken av två getingar på armen. Så kan det vara på landet. Men det finns fördelar också. Lagom till skolstarten får de hem en kattunge. Gissa vem som kommer bli avundsjuk då...?

J har lärt sig att när han ligger på rygg kan han lyfta benen rakt upp och sedan slå ner ben och fötter med full kraft i golvet. Då gör det ont i mammas utslitna hälar. Förhoppningsvis har han än så länge mer gegga i sina hälkuddar än jag.

Ha en bra helg!

Gräset är på plats!

Nu ligger det på plats. Gräset. Grönt och fint. Och oj, vad vi har vattnat. Så pass att det i dag fick bli en vilodag från vattnandet efter att jag igår kväll upptäckte hur himla blött det var i gräset... Regnmätaren, som jag i och för sig inte minns när den tömdes senast, visade på dryga 40 mm. Stort tack till mormor, morfar och Linus som hjälpte till så att vi hann lägga allt på en dag.

Det är mycket möjligt att vi tog i lite väl mycket, både I och jag, med gräsläggningen. För sedan i onsdags kväll har vi varit rejält förkylda. (Hoppas att jag inte hann smitta kusinerna?) I värre än jag. Till och med så han var hemma från jobbet igår, och då är det illa. Idag är vi båda lite bättre, men nu har istället J fått några tiondelars feber. Han har annars klarat sig bra hittills. Nu får vi vila upp oss i helgen och ta nya tag nästa vecka.

På J-fronten är det tidningsknyckling som gäller för tillfället. Har man tur hinner man läsa den först.

Nästa projekt i trädgården är nog de åttkantiga stolparna från Granngården som ska ligga mellan gräset och det grus som ska ligga närmast huset. Men det känns inte som det är superpanik med detta. Det viktigaste är nog att få gräset att ta sig nu. Nån som vet några rekommendationer på hur mycket vatten, i mm, som är rimligt att vattna med? Nog för att vi har bra dränering under, men lite luft måste ju det stackarns gräset ha chans att få. Samtidigt som det inte får torka. Hm.

Nu närmast väntar jag dock på att I ska komma hem med fredagssushin. (Jag anser mig inte tillräckligt frisk för ett långkok vid spisen. Gäller ju att passa på när man har nåt att skylla på.)

Trevlig helg!

Återigen hoppas vi på gräs

Jahapp, hög tid att skriva nåt igen.

På gräsfronten hoppas vi att det kommer i morgon bitti. 180 m2 borde funka att hinna lägga innan det torkar ut. Dessutom får vi hjälp av mormor och morfar. Ska bli så himla kul att se hur det ser ut med grönt gräs efter 1,5 år av grusöken med ogräs. Sen gäller det bara att vattna, vattna och vattna så att det verkligen håller sig grönt också. Jag har också fått lite växter från Trevlinge (tack!), så det går framåt undan för undan i trädgården.

På J-fronten har det varit en lite sämre natt med mindre sömn än vanligt. Teorierna är många: tänder på G, utmattad efter semester och midsommar, lätt förkyld, allergisk mot gräs som mor sin, tillväxtperiod med ökat matbehov osv, osv. Eller helt enkelt bara lite gammalt hederligt tjörm. Hur som helst så blev han väldigt glad och uppspelt nu på förmiddagen när kusinerna kom på besök och han bland annat fick en alldeles privat sånguppvisning.

Tjeckienresan gick för övrigt väldigt bra. Både flygresorna och själva vistelsen där. J charmade en hel musikfestival med sina stora (jag får på mig dem) knallgula hörselkåpor med svart spindelnät på. Han trivdes verkligen med att sova mitt i allt larmet med kåporna på sig. Däremot tyckte han tjeckiska var ett konstigt språk. Han tittade alltid upp förvånat när någon pratade i högtalaranläggningen.

Js första tältning på midsommarafton gick också bra. Han var lite förundrad över det blå ljuset inne i tältet, men sen sov han riktigt bra på natten.

Jag återkommer med gräsrapport senare i veckan.

Bakslag och inslag

Det är med rätta man kan undra om vi lagt ner bloggandet... Det är inget aktivt val från vår sida, det har bara blivit så. Tanken är dock att vi ska fortsätta.

Vi fick ett rejält bakslag i trädgårdsarbetet i förrgår. I ringde för att kolla exakt när gräsmattan skulle levereras och fick helt plötsligt beskedet att det inte går att skörda pga torka. Man kan tycka att vi borde ha anat det och man kan tycka att de borde ringt och talat om det. Men istället slet vi (mest I) hela helgen med att få färdigt gräsmatteunderlaget. Exempelvis höll han på ute till kl 24 i fredags för att fortsätta kl 05 pga hettan. (Att han sen däckade kl 07 är en annan historia.) Och vi var riktigt nöjda i söndags kväll. Ja ja, nu är det bara att vänta på tillräckligt med regn för att skörden ska komma igång. Risken är väl bara att det regn som kommer just nu är tillräckligt för ogräset i vår fina krattade jord att börja växa, men för lite för gräsmatteskörd i Tierp.

På fredag åker vi till Tjeckien hela familjen. Ska bli spännande att se hur det funkar. Efter några dagars intensivt letande har vi nu faktiskt tre giltiga pass vilket nog kan vara ganska bra att ha. Så nu är det bara att putsa kornetten och uniformsskorna för mig och stretcha igång barnvagnsdragarmusklerna för I. J hoppas jag inte ska behöva förbereda sig så mycket. Jag blev lite fundersam när han verkade lite slö igår. Men i morse åt han i en och en halv timme (brukar ta ca 40 min) och verkade inte det minsta slö, så det är nog ingen större fara.

J lärde sig för övrigt att vända sig från mage till rygg i lördags. Han kunde åt båda håll och gjorde säkert 15 vändningar den dagen. Men sen glömde han bort hur man gör och har inte lyckats sedan dess. Annars gillar han att stå i knät och käka på mammas eller pappas näsa. Han har också varit på café för första gången. Dock kanske det uppskattas mest av mamma. (Vi har ju nämligen lärt oss åka buss vilket öppnat en helt ny värld. Särskilt spännande är det när det finns plats för en barnvagn men chauffören tycker att det får plats två barnvagnar och en rullator plus hela gången full med stående folk. När det sen skulle på en hel dagisklass också trängde jag mig av även om det var fel hållplats...)

Dags att sortera noter inför helgen.

Jag får tacka svägerskan som fick min ända ur vagnen med det här inlägget.

Det finns inget dåligt väder...

Här jobbas det på trots att det är kallt och regnigt. Observera att det är mössa på som gäller trots att det är mitten av maj. Idag är kulvertdiket i fokus. Större delen av diket är nu isolerat och igenfyllt. Man börjar allt mer ana vilken form trädgården/gräsmattan kommer att få så småningom. Åh, vad jag längtar tills vi får rulla ut gräs och se hur det blir. För övrigt är uppfarten snart klar och flaggstången ligger och väntar på montering och resning.

Mitt beting i trädgården rör bland annat ett litet stenparti. Där händer för tillfället ingenting. Är mao lite avundsjuk på Trevlingevägens stenparti som ser betydligt mer livskraftigt ut än mitt.

Inomhus där jag mest håller till händer inte heller så mycket. J somnade nyss mycket nöjd i mormors famn. Till och med så nöjd (slukörd?) att det gick att lägga ner honom i egna sängen.

Nu gäller det att ladda inför helgen och alla släktingar. J säger att han är mycket förväntansfull.

Häggen blommar!

I alla fall på vissa träd och på de mest solutsatta sidorna. Så det är nu och tills syrenen blommar man ska vara ledig. Men det verkar inte bli särskilt många dagar i år heller. Tur att man är "ledig" alla dagar! Idag har jag varit så ledig att jag tror jag bränt näsan.

Ledig och ledig, J har haft en kinkig helg även om det är lite bättre idag. Vi tror det har med tillgång och efterfrågan på mjölk att göra, så det ska nog ordna upp sig snart. Idag var vi hos doktor Fredrik som konstaterade att Js knöl på huvudet kommer att gå ner, även om det kommer att ta upp till ett år. Sköterskan tyckte han såg fundersam och lillgammal ut. Är det riktigt bra det?

I är jätteduktig i trädgården. I helgen la han sten på en stor del av garageuppfarten, och det blir riktigt bra! Och så rensade han hängrännorna under stortallarna. Två säckar barr blev det. Det var ganska behövligt med andra ord. Gräsmattetilljämningen har också kommit långt, men ligger nere nu eftersom vi inte kan få tag på själva gräsmattan förrän i slutet av maj. (De börjar inte skörda den förrän då.) Till helgen fortsätter murbyggandet med de sista sektionerna så det händer rätt mycket nu på en gång. Själv har jag i alla fall planterat 6 penséplantor.

Sommar!

Vilket väder! 17,5 grader i skuggan. Härligt. När dagens promenad dessutom bjöd på både duvhök (eller någon helt annan rovfågel) och snok på nära håll var det helt OK ute.

I trädgården är jag mycket stolt över att den emliga gullviveplanta jag räddade undan grävaren förra året nu är full med knoppar. Och så har de liljor jag tryckte ner som lökar i höstas börjat visa sig. Det hade jag inte förväntat mig. Det i kombination med att tulpanerna också har börjat knoppa sig gör väl att rådjuren kommer vilken natt som helst.

Js främsta bedrift idag är nog att ha låtit trestavigt (e-o-e).

Och nu är det dags för Notting Hill. Gäller att passa på när I inte är hemma...

Godnatt.

Av jord är du kommen

Måndag:

Projekt tomt framskrider. Familjen Karlsson med bror jobbar på för fullt. Ett lass jord förflyttades till gräsmattan igår, kanske ett nytt idag. Tyvärr är gamle Atlas inte alltid på gång, men med luftningsintervall går det.

Det här är också första dagen av Is föräldraledighet. Verkar mindre betungande än att M är på jobbet. I får ju lov att åka till Ultuna titt som tätt för att lillpajsarn ska få mat i alla fall. Lillpajsarn har en av sina slöare dagar. Vilket i och för sig är bra för pappan.

Onsdag:

Det blir inte mycket gjort på tomten med en liten som ska ha mat, och ett annat jobb som har timslånga konversationer...

Som tur var övervakar lillpajsarn i alla fall.

Äntligen!

Pappa är hemma. Hurra!

Här är bilderna som skulle ha varit till förrförra inlägget.

Vårkänslor

Jag vet inte riktigt om det framgår av bilden hur pigg J är. Klockan är 06:09 och fotografen är inte fullt lika pigg som objektet.

Nu sitter vi mest och väntar på att pappa ska komma hem i morgon bitti. Så nu är väl risken stor att det inte blir lika mycket skrivet i fortsättningen.

Dagen har förflutit lugnt när väl mor vaknade framåt niotiden. Härlig promenad i vårsolen. Fullt med blåsippor, vitsippor och fåglar. Och påskliljorna i rabatten bara väntar på att få slå ut.

Vi har också haft besök av en helt knäpp björktrast. Vårkänslorna måste ha slagit fel. Hela eftermiddagen har han ägnat sig åt att försöka hoppa in genom vardagsrumsfönstren. De går ju ända ner till golvet och knäppfågeln sitter på trallen utanför och tar sats och hoppar rakt in i fönstret om och om igen. Det hjälpte inte att skrämma bort honom, han var snart tillbaka. Men sen jag tejpade upp stora sjok aluminiumfolie har han inte setts till. Hoppas det håller sig så.

16 månader senare

Det trodde man inte. Att familjen Jonsson skulle få upp gardiner i vardagsrummet! Rummet blev ovant, mindre och mysigare. Och så blev det förhoppningsvis lite mindre insyn från grannarna. Nu återstår bara lite justeringar som att anpassa amplarna och se till att allt hänger rakt. Och få undan alla sladdar som trasslar in sig i gardinerna.

J å sin sida tar det lite lugnt för tillfället efter en morgonpromenad med morfar. Farmorströjan passade som synes perfekt för promenaden (Tack!!) även om J var lite otålig på att få komma ut.

Annars är det nog dags för bad, blöjinköp, promenad och magträning idag. Men vi får väl se, ibland har J en tendens att inte vilja samma saker som mor sin.

Uppenbarligen får jag inte över bilderna hur jag än försöker. Förhoppningsvis kommer de senare.

4625!

Alla säger att man inte ska stirra sig blind på barnens utvecklingskurvor. Men hur lätt är det när man är ovan förälder och inte har nåt annat att jämföra med? Så idag tog jag J till självbetjäningsvägningen på BVC och vägde honom. 4625 gram! Nu har jag ju inte hans exakta kurva i huvudet, men jag är ganska övertygad om att det betyder att vi helt kan sluta bekymra oss för hans lite klena viktökning. (På Pampers hemsida fanns en funktion där man kunde knappa in vikten och få den plottad i ett diagram. Tror ni det kändes bra när man om och om fick svaret: "Var vänlig kontrollera vikten, den stämmer inte för åldern"? Gick dock bättre om man använde punkt före decimalerna istället för komma.)

Men bäst känns nästan att när jag slutade lyssna på BVCs råd och började ammade lite mer på känsla så gick det minst lika bra som innan. Plus att både jag och J blev mindre stressade.

Annars har dagen förflutit lugnt. Vi har ätit, sovit, suttit i babysitter, tittat på babygymet, promenerat (J och morfar iaf) och skrikit lite grann. Nu äter vi kvällsmålet och ska sen sova.

Nu är det inte så länge kvar innan pappa kommer hem. Det tycker vi är bra. Bara två dagar kvar.

God natt!

Kan det kanske bli för mycket färger?

Idag blir det inte mycket skrivet eftersom J verkar ha lite ont i magen och då blir extra kinkig så här på kvällskvisten. Men vi ska väl skriva några rader mest för pappas skull.

Dagens promenad blev närmare två timmar vilket innebär att inte bara J utan även mamma är ganska så trött. Men det var härligt i vårvädret. Man kunde till och med pusta ut på trappan i bara t-shirten när man kom tillbaka hem. Och oj, vad mycket blåsippor det är överallt!

Nu går vi snart och sover och hoppas att magontet har gett med sig tills i morgon. Det blir nog inte så mycket mer bruna bönor för mor här framöver...

Godnatt!

(Pappa: J saknar sitt axelhängande, mammas axel är ju för liten.)
(På tal om axel: Tack Axel för alla fina kläder J har på sig nu för tiden!)

Naturens skrämmande krafter

Idag har en ganska tydlig cykel för J kunnat ses. Den går ut på att äta, vara vaken och glad i en timme, vara kinkig ett tag, sova i vagnen (antingen på promenad eller i hallen) och sen börja om igen. Just nu är han i vaken och glad-stadiet. Men det känns skakigare än vanligt eftersom det snart är dags för sängen. När som helst bryter han nog ut i sina karaktäristiska uää, uää.

Under en av dagens promenader hamnade vi mitt i årets hittills värsta hegelskur. Om det tyckte J inte. Det var faktiskt jätteläskigt. Kan mycket väl ha hoppat in ett hagelkorn i vagnen och slagit honom på nosen. Tur att vi inte var så långt hemifrån.

Annars har nog inte så mycket hänt idag. Nu ska vi snart sova så vi orkar med morgondagens stora händelse: promenad med Olavur och Frode från föräldragruppen. Hoppas bara jag i mitt otränade tillstånd hinner med de andra mammorna...

Godnatt.

Det gäller att passa på när man nu har både barnvakt och bärhjälp, så idag var det kläder till J som gällde. Bland annat en Bamsepyjamas som åtminstone jag tyckte var söt. Dock tog jag fel på när affärerna öppnade, så vi blev tvugna att börja med en fika på IKEA... Attans. Nu har dock mormor åkte hem, så resten av veckan får vi klara oss utan henne.

Idag provade J sitt nya babygym. Om man vill kan man säga att han faktiskt slog på en av skallrorna. Men man kan också säga att det bara var en ren tillfällighet att han viftade åt det hållet. Mest troligt är väl det andra alternativet det mest rimliga. Han verkade dock intresserad av alla grejerna. Men å andra sidan är han minst lika intresserad av morfars klarröda jobbarskjorta.

Egentligen händer det ju inte särskilt mycket att skriva om. Men jag har ju lovat att skriva, så då får det bli som det blir.

Man blir så trött

Idag har inte J fått några nya saker alls. Förutom ett lejon från K och M som var på besök. Men babysittern fungerar fortfarande bra och gungfötterna till sängen är nu monterade. Vet inte riktigt om de funkar. Han sover nu, men om det beror på fötterna eller ren utmattning är svårt att säga. Han var nämligen vaken under hela eftermiddagens besök och ville efter det inte sova ens i vagnen under promenad. Det var mycket skojigare att titta på morfar som körde. Så sen var han ju ganska trött...

Annars har två av fem vardagsrumsfönster fått gardiner, lite sand är flyttad, övervåningen är städad och mat har blivit lagad. Med andra ord är mormor och morfar fortfarande kvar!

Vi saknar pappa och hoppas att han har det bra där borta. Och att han inte spelar bort för mycket pengar. Kommer du hem snart? Och nej, vi är inte avundsjuka på de dryga 30 graderna och solsken. Tror jag. Ha det bra och jobba inte för mycket. Dubbelkram.

(Förresten, chokladte var nog ingen höjdare. Mest bara jolmigt. Men jag kanske gjorde fel styrka på det?)

Köp dig glad

Nu har I åkt till Las Vegas och därför ska jag försöka hålla bloggen vid liv om J´s förehavanden.

Idag har vi storshoppat till J eftersom jag hade både barnvakt och bärare tillgängliga i form av mormor och morfar. Framförallt den nya limegröna babysittern var en höjdare vilket synes på bilden. Ett babygym för 99 kr står nu också på vardagsrumsgolvet. Undrar hur mycket sämre J kommer tycka om det jämfört med de för 800 kr. Eller 1200 kr.

En bonus var att jag köpte lite lösviktste av bara farten. Bl.a. chokladte. Med chokladbitar i. Låter helcrazy, men expediten hävdade att det var en höjdare. Vi får väl se.

När vi ändå hade spenderbyxorna på fikade vi på Draget. Bättre fik finns. Men inte på Boländerna. Eller har jag missat något smultronställe? Någon som vet?

Nu dags att se om vi kan klara av att få J att sova i egen säng (har hittills gått två nätter i rad) utan pappas uthålliga sånger och sagor. Det blir inte lätt.

Godnatt.

Tiden rinner förbi

Ojoj, vad länge sedan det blev något skrivet nu. Vi kan väl inte skylla på annat än att vi prioriterar J och jobb före bloggen. Det låter väl lite vettigt i alla fall, eller?

Men nu somnade han helt otippat, så jag kanske hinner några rader.

I helgen var hela familjen ute på stort äventyr. J besökte tre nya landskap. Västmanland, Gästrikland och Dalarna. Fast han gick bara ur bilen i Dalarna. Mormor bjöd oss nämligen på weekend i Tällberg. Stort tack! God mat, pittoresk by, hemslöjd, promenader, behövlig ansiktbehandling för M och simpass för I. J tog det mest lugnt och charmade omgivningen. På dalmål heter det tydligen "Den där var inte gammal den, du!" Med vissa mindre undantag var han som en solstråle hela helgen.

I eftermiddag ska vi på avslutande träff med MVC-föräldragruppen. Hoppas det blir någon fortsättning på det eftersom det tydligen inte finns några BVC-grupper här längre.

Annars är det mest anläggningsarbete som gäller här hemma. Muren växer och med den gräsmatteytan. Ser riktigt, riktigt bra ut. Denna vecka är det dock stiltje eftersom en kolv på grävaren gick sönder förra veckan och det tar en vecka att laga den. Och uppenbarligen är en kolv på en grävmaskin inget man tar i innerfickan och köper ny på Biltema.

Han sover fortfarande, kanske läge att plocka ur diskmaskinen?

Morfar

Inför morgondagens och helgens finbesök av farbror och farföräldrar visar vi hur det såg ut första gången J träffade morfar. Trots (eller tack vare?) dieseldoft och en bullrande röst gick mötet alldeles utmärkt.

Trötta

Som synes är vi lite efter med bloggandet. Men här är i alla fall bildbevis på att ibland har minsann delar av familjen det riktigt lugnt och avslappnat. Sen vi bet i det sura äpplet och så smått började med napp har dessa stunder blivit fler. Igår kunde faktiskt I och M laga mat tillsammans med en övervakande och nöjd son på köksbordet.

Ramp med fartpilar

Här är ett annat mikroprojekt. Barnvagnsramp modell budget. Istället för måttbeställda rampdelar, har vi byggt vår egna ramp med hjälp av gipsskenor, plåtsax och polygrip :)

Just den här varianten heter Gyproc Ergonomic 70 mm. Perfekt för de hjul som sitter på vår vagn. Inga marginaler, men det behövs inte. Sedan matchar den bara vagnar med c/c 55 cm, men vem har något annat..?

Nej, J låg inte i vagnen!

Vikten framför allt

Så här kan man också mäta småbarn. Inte så exakt kanske...

Utflykt och finbesök

Här är bildbevis på att J faktiskt har kläder på sig ibland. Men han är inte övertygad om deras förträfflighet.

I dag gjorde J sin första utflykt i bärselen. Det verkade inte vara allt för skrämmande, han opponerade sig faktiskt inte alls. Utflykten tog honom ända till bortre änden av tomten. Jag höll på att skriva trädgården, men med tanke på hur den egentligen ser ut kändes det lite fel.

Men idag togs ett stort steg mot just den framtida trädgården. Arbetet med stödmuren startade nämligen! Bröderna K var här ett par timmar och planerade de kommande dagarnas arbete med muren. I morgon bitti kommer de tillbaka till tänderna lastade med redskap för att börja ställa betongblocken på plats. Och kanske framför allt börja med allt schakt- och fyllnadsarbete som behövs. Det känns jättebra att det går framåt igen efter vintern. Vi kanske till och med kan få dit lite gräsmatta innan sommartorkan.

Besöket innebär ju också att J träffade morfar och och gammelfarbror för första gången. Tyvärr är mormor fortfarande sjuk och kunde inte följa med. Men det ska vi ta igen så fort hon blir bättre.

Idag har vi också lärt oss att J sover mycket gott med en grävmaskin gående utanför fönstret. Han både somnade och sov en bra stund i sin egen säng. Det hör inte till vanligheterna. När grävaren stängdes av dröjde det inte länge innan han vaknade.

Efter en så händelserik dag ägnar J kvällen åt att äta mer eller mindre konstant.

Utflykter

Den fantastiska söndagsutflykten:
Vi tänkte att vi skulle prova hur det skulle fungera att åka på en liten utflykt hela familjen tillsammans. Vi tänkte vidare att något ställe där det inte gör så mycket om J skriker vore bra. Dessutom vore inomhus bra med tanke på vädret. Då måste ju IKEA vara jättebra! Fel tänkt. Jag har faktiskt aldrig sett så mycket folk på IKEA som i söndags. Det var inte ens någon idé att försöka komma in på cafeterian. Så vi fick åka hem och fika. Men vi fick lite smågrejor med oss hem i alla fall.

Gårdagens stora utflykt gick ut på att M och J undersökte hur man gör när man går på Coop med barnvagn. Det gick faktiskt riktigt bra. Fast Digestivekexen med mindre socker och extra fullkorn vi köpte var äckliga.

Idag blir det inte så stora utflykter förutom att I och J var duktiga och tog en morgonpromenad 06.45. Resten av familjen fortsatte istället sova.

BVC

Idag var det premiär för besök Barnavårdscentralen. (Låter lite 60-tal, gör det inte?) Nu är det ju så att den för vår del är lokaliserad till Gottsunda. Bra på många sätt och vis med apotek, affärer mm. Men det innebär också att klientelet på BVC/distriktsköterskemottagningen kan bli lite ... annorlunda. Det är jobbigt när det kommer in folk i väntrummet och man inte kan hjälpa att ens impulser bara vill att man ska resa sig och gå därifrån.

Hur som helst visade det sig att J vuxit 3 (tre!) cm sedan han föddes! Dock tappar han lite i vikt vilket inte känns helt bra för oss som gröna föräldrar. Men distriktsköterskan Bengt tyckte inte det var nåt att oroa sig för. Annars var nog allt som det skulle.

Idag är en trött dag för hela familjen. Det var någon som ägnade sig åt att skrika fyra timmar mer eller mindre i sträck i natt. Hittils har vi varit bortskämda med att han sover bra på nätterna, så det var lite jobbigt. Verkar dock som om den som blev tröttast är han själv.

Nu är det någon som har vaknat och är jätte, jättehungrig. Så då får jag berätta om vår fantastiska söndagsutflykt en annan gång. Nu matdags!

(Bilder blir det inga från mig eftersom någon, dock inte samma någon som ovan, envisas med att ha alla bilder på sin egen dator.)

Far är rar och mor ror

Nu ska vi se om även jag (M) kan skriva såna häringa inlägg.

Jesper fortsätter att äta, sova och iaktta sin omgivning. Och skrika lite, mest för att påtala hur övergiven han är. Annars händer inte så mycket nu när Billy fått se sig besegrad. Misstänker att inläggen kommer att bli både färre och mer innehållslösa här framöver.

En glädjens dag

Jesper blev friskförklarad, och pappa fyllde 35.

Dygnsrytmen hos den lille illbattingen börjar kristallisera sig. Sega mornar och iaktagsamma förmiddagar. Hyperaktiva kvällar och trötta nätter. Sämre kan man ha det.

Mor och son gick runt åsen idag och fick se rådjur på nära håll. Eller, Jesper sov förstås.

Pendeln har svängt

Äntligen går det åt rätt håll.

I det som har sett ut som en konstig bowlingserie med 218, 250, 364, 295, 260, 290, 294, har vi nu kommit fram till ett bilirubinvärde på 235. Skönt. Han är fortfarande gul, men vi litar på labbet.

Idag har vi också var ute och promenerat i skogen och testat vagnens offroad-egenskaper. Inga problem, och det var ett friskt väder som Jesper tyckte om.

Tyvärr hade vi ingen kamera med oss, så ni får hålla tillgodo med en annan baby. Den "Damper Baby" som är en av stabilisatorerna på Taipei 101. Dvs, en stålkula som väger 662 ton, eller 170000 ggr mer än Jesper.

Och namnet är...

Jesper!

Status Quo

Billy Rubin var detsamma. Men det är tillräckligt lågt för att vi inte ska behöva ta nytt värde imorgon, tisdag. Vi jobbar på med amningen och mäter på onsdag istället.

Knodde visar sig vara musikalisk. Han har särskild faibless för gamla schlagerlåtar från Israel.

Imorgon blir det mottagning!

Maximilian "Max" MacGyver 1996-2008.

Vila i frid, Max.

Nyfiken Gul

Stolpe ut.

Billy Rubin var kvar och hade ökat lite. :( Men, han äter gott, ökar lite i vikt, och är rätt så aktiv.

Nu toksatsar familjen på amning för att sopa ut Billy ur farstun inför morgondagens prov.

Det är ingen ko på isen förrän björnen är skjuten

Stolpe in.

Ibland när man tror att saker och ting ska ta en viss tid inom sjukvården tar det lite längre tid. Så vi fick inget besked förrän 18. Men ingen kritik mot UAS, de har faktiskt varit riktigt professionella.

Hsh, som Linus inte skulle ha skrivit, provet visade att den där förhatliga Billy Rubin var på väg ut genom dörrn. Så vi fick åka hem, för att komma tillbaka imorgon. Hoppas Knoddis äter och äter och äter inatt. Just nu ligger han på fårskinnet och mår gôtt till Nordman.

Namnlistan är nere på fem namn nu. Vilka? Nej, den suger vi på ett tag.

(Kossan träffade vi i Bulgarien)

Ur vägen för Kungens män!

Hurra!

Hr Dr tyckte att värdena såg bra ut, så vi kunde släcka lampan. Ny provtagning kl 15, efter vi får veta svaret får vi kanske åka hem.

Så då kanske det blir mottagning i morgon trots allt.

Vi håller er uppdaterade.

A hard day's night (eller tvärtom i det här fallet)

Lillplutten tyckte inte om att ligga under lampa. Han tyckte heller inte om ögonbindeln. Han ville hellre ligga hos mamma och pappa, och det kan man ju förstå. Så det var riktigt jobbigt kl 23-03, med en liten kille som bara sprattlade och åmade sig. Inte gick det så bra med amningen då heller, eftersom han var helt slutkörd. Till slut somnade han och fick lite vila.

Nu på morgonkvisten har det gått bättre. Provresultaten visade på en minskning av det där rackarns bilirubinet. Han hade också minskat lite, lite, i vikt, så amning var viktigare än lampa. Vi får se vad doktorn ordinerar när han kommer. Inte konstigt att kan har gått ned förresten, han presterade ett maratonlopp i baljan.

Det lär väl inte bli någon "mottagning" i helgen, Knoddes väl och ve går före att vi vill åka hem. Så släkten, vi får se om vi hittar någon stund till veckan.

Nu tillbaka till namnlistan.

Rapport från undervärlden

Ber om ursäkt för att jag (I) pladdrar på om en massa ovidkommande, men det finns inte så mycket att göra när K&M sover.

Istället passar jag på att utforska UAS kulvertar. Inte bara för att ta den enkla vägen till sjukhusets kiosk (som inte hade öppnat), utan även för att subjektivt bedöma vilken stad som har de bästa kulvertarna: Umeå eller Uppsala. Trots allt tror jag att jag har en stor del av det kulvertsystem som finns under UmU, och en liten del av den under NUS. Detta sedan jag och studiekamrater för 10 år sedan gjorde vårt bästa för att hitta nya vägar som inte påverkades av vädrets makter.

Tyvärr var UAS kulvertar lite grann av en besvikelse. Klara, tydliga markeringar, med samma 60/70-talsväggmålningar som NUS. Svårt att gå vilse. Inga "sandgångar" eller andra mystiska tillhåll. För att vara ett sjukhus med 300 år på nacken tycker man att det borde finnas häftiga ställen, men det är klart, kulvertarna är inte 300 år gamla.

Och i sanningens namn var det ju inte kulvertarna under NUS som var de intressantaste. Det var kulvertarna i UmU. Med dörrskyltar som "Här förvaras döda djur. Lägg dom i en plastpåse och ställ dom innanför dörren". Och den mystiske apmänniskan vi mötte i hissen vid Biologi.

Så, kontentan är nog att jag får leta mig åt kulvertarna som sammanbinder UAS och UU innan jag kan ge ett betyg. Men det får bli senare.

Ett mindre bakslag

Typiskt. Rutinbesöket hos barnläkaren gick bra, sånär som på gulheten. Efter att ha tagit ett gulhetsljustest som var halvhögt, beslöt dom sig för att ta ett blodprov. Knodde som är en rejäl pojk, gav systrarna lite jobb med att hitta vener i handen, men han tog sticket som en man. (Vad nu det innebär.)

Hemma igen så strömmade det in blomsterkvastar, tack! Vi hann ut och prova vagnen en första gång innan de ringde från BB. Blodprovet innehöll tillräckligt mycket bilirubin för att de ville ta in honom för ljusbehandling. Tungt. Så nu sitter vi på BB och har tråkigt, medans Knodde har tråkigt under lampan. Som att se färg torka.

Man får se till det positiva. Skönt att vara på ett sjukhus som har toppstatistik på barnafödande. Dessutom har rummet egen toalett och utsikt mot slottet!

Innan vi åker hem måste namnfrågan lösas. Namn som vi har dissat: Gulmund. Namn som har seglat upp pga bilden: Blåtand och Blåskägg.

Första hela dagen hemma

Hej och välkommen! Vi kommer inte att skriva så ofta, utan det är mest för att publicera bilder, se http://picasaweb.google.se/isak.jonsson/Knodde.

Kvällen gick bra. Eftersom vi hade varit lite bekymrade för att han var loj igår, var det ändå skönt att han var aktiv under natten, även om det innebar ett ammande i ett. Men vi fick en skön slummermorgon, och det var nästan så att BB på väg väckte oss när de ringde klockan nio och undrade om vi behövde deras hjälp. Eftersom man kan oroa sig för allt, så tyckte vi att det var lika bra att dom kom förbi.

Dagen förflöt lugnt. Nu känns det som att ammandet är igång på riktigt också. BB på väg kom efter lunch och Gertrud - som var en barnmorska av den gamla sorten - tyckte att det var inga problem. Imorgon ska vi på rutinkontroll hos barnläkaren.

Namnfrågan är fortfarande oklar. Vi har fått många fina förslag, men kommentera gärna.